Majs

Dagen började med dimma men fram på eftermiddagen så slog det om till Kanadensisk utomhusbastu. Glömmer alltid av hur olidligt det kan vara på sommaren med all fuktighet. Och imorgon skall vet bli ännu varmare, 31 grader. Efter att ha klagat på kylan hela vintern är bara att knipa igen nu. Endast 5% av bönderna i Ontario har sått sin majs så nu är det hög tid om inte redan försent. Lantbrukaren som håller till brevid oss på labbet har varit flitig och sådde redan förra veckan och nu så börjar de första groddarna titta fram. En förutsättning för att majs skall växa är att det finns gott om värme och som det ser ut nu så är det bara solar på väderkartan. Min kompis Gerard säger att om det är riktigt varmt kan man nattetid höra majsen växa. Ganska coolt om det är sant. Snabbt växer det i alla fall.

Det växer så det knakar

Nästgårds

Blivande popcorn. Eller bioplast. Eller biobränsle. Eller socker i läsk.

Efter regn kommer mera regn

Buhu, det har regnat typ hela veckan men så idag så sken solen lite. Men nästa vecka så skall det bli andra bullar med 30 plus på Tisdag. Imorgon skall det bli 23 grader men, japp, du gissade rätt...regn.

Tunga moln över Duffering and King

Vårbruk

Det har regnat en hel del den senaste tiden och det gillar inte bönderna. Sol skall det vara. Men här är det ändå bättre jämfört med Manitoba där floden Assiniboine har svämmat över och dränkt kvadratkilometrer med åkermark. Vi närmar oss the two four weekend och regeln är att om det inte har gått att så majs innan det så måste sojbönor sås istället. Som tur är så skall det bli finfint väder lagom till helgen så det skall nog gå bra. Tidigare i veckan så kom det ett företag till labbet för att konstgödsla åkrarna samt harva. Som tur var hade jag med kameran.

Kör så det ryker.

Det är nån slags specialbyggd monstermaskin som används för att administrera konstgödsel.

Fortsättning följer.

Done and done!

Då så, då var nyårslöftet införlivat! Gick upp vid fem på Söndagsmorgonen och tog mig upp till startpunkten i god tid innan startpistolens knall ekade mellan betonghusen. Jag hade vilat hela veckan med undantaget att jag sprang 20 minuter på löpband på fredagskvällen bara för att inte dra på mig några skador. Kanske lite onödigt men dumt att chansa tänkte jag. Vädret kunde ha varit bättre denna morgon - duggregn och 10 grader celcius. De första 15 kilometrarna sprang jag med min träningskompis, Scott, och vi snittade på 5 minuter per kilometer. Det var ungefär då som 1:50-haren kom ikapp oss och eftersom att jag kände att jag hade ganska mycket kraft kvar så vi skildes åt, Scott och jag. Jag började spurta från Queen och Palmerston med målet att ingen skulle springa om mig innan målgången. Vid University och Collage såg jag Laura och hann ge henne en kram innan hon såg mig. När jag sedan sprang allt jag hade den sista kilometern så kände jag hur läpparna domnade. Antar att allt blod var i benen vid det laget. Jag gick i mål på 1:47:32 och är helt nöjd med den tiden som min första halvmara. Efteråt så orkade jag inte tänka mer på löpning men nu så har jag fått blodad tand och tänker anmäla mig till en halvmara i Oktober. Och då har jag bestämt mig för att gå i mål under 1:40:00.

Trött och glad Söndagsmotionär

Nu är det nära...

Igår hämtade jag mitt kit med t-shirt, startnummer och godis. Även om att det blir segt at gå upp halv sex imorgon så ser jag fram emot att springa halv maran. Det förväntade regnet till trots. Så här ser rutten ut:

Idag blir det fotomässa för hela slanten, skall bli kul att gå på föredrag och kolla in nya kameraprylar.

Fartlek

Pust, igår var det sista normala träningen innan halvmaran. Vi tränade speed works fem gånger 600 meter och det höll att på att ta knäcken på mig. Denna träningsform är faktiskt ett Svenskt påfund från tidigt 1900-tal och kallas för fartlek, även på Engelska. Fast här så säger dom flesta speed works, vilket kanske låter lite bättre. Fram tills dagen D så är det lättare träning på schemat med kortare sträckor i lugnare tempo...skönt.

Just det, första kvällen i NY när vi skulle åka taxi till Williamsburg så fick vi hjäpa taxichaffisen med vilket väderstreck han skulle åka i. Han ville åka åt söder, vi åt norr. Efter lite dividerande med folk på gatan tog han fram en GPS och bad oss knappa in adressen. Väl framme så ville han att vi skulle mata in hans hemadress i GPS:en så att han kunde ta sig hem igen. Dåligt yrkesval, kompis!

Nyårslöftet - del 2

Nu är det bara två veckor kvar tills loppet med stort L. Det som började som ett nyårslöfte i slutet av förra året är nu nära att realiseras. I morse sprang jag sista långdistansen innan loppet och det gick faktiskt ganska bra. Vi snittade på 5:20 min/km med vila inräknat vilket känns helt ok. Efter 16 km fick jag lite känningar i vaden och var tvungen att stanna för att strecha och vila. Men jag lyckades komma ikapp min löpgrupp igen (vilket var bra eftersom jag inte hade en susning om rutten tillbaka till målet). På eftermiddagen  gick jag och Laura på bio och såg Hämden...eller In a better world som den heter här. Fattar inte varför dom måste snällifiera filmtitlar här, tex så blev kvinnor som hatar män the girl with the dragon tatoo. Men å andra sidan finns det väl en hel del att säga om amerikanska filmtitlar till Svenska. Tyckte faktiskt att det var en mycket bra film, snäppet bättre än den Kanadensiska filmen Incendies som också var nominerad till en Oscar i kategorin best foreign language. Men bäst av allt var nog att det serverades öl i biosalongen!

Två turister på Brooklynbron

Förra helgen var vi i New York och det var fantastiskt, som alltid. Vi bodde ute i Brooklyn denna gången och tog t-banan in till Manhattan för att kolla in museer, shoppa och semestra. Mer om detta en annan gång, löprundan i morse gör sig påmind och jag måste gå och knyta mig nu.